fredag 28 maj 2010

Vågornas brus


När jag var liten trodde jag att Aalto-vasen heter som den gör eftersom den föreställer en våg. Senare insåg jag att det har med formgivaren att göra och då tänkte jag att han är lustig den där Aalto som designar ett föremål som föreställer samma sak som hans efternamn syftar på. Ganska nyligen gick det gick upp för mig att Savoy-vasen i allmänhet uppfattas som en abstrakt form och inte alls som något figurativt.

Bildkälla.

torsdag 27 maj 2010

Personlig ekonomi for dummies?


I går natt låg jag vaken och läste en bok. En bok som grep mig, provocerade mig, fick mig att bli arg och fick mig att bli nyfiken. Den fick mig, en inbiten humanist, att känna att man nog trots allt lär sig intressanta och vettiga saker på Hanken.

När jag vandrade omkring i Akademiska bokhandeln för en tid sedan fastnade jag för boken Mitä jokaisen kotiäidin (ja muidenkin naisten) tulee tietää sijoittamisesta. Jag kände mig träffad, för en sådan bok har jag saknat. Hur tråkigt ekonomi än är så är det en relevant del i allas vårt liv och man gör klokt i att ha ens ett minimum av kunskap i ämnet.

Till en början var jag skeptisk till bokens titel och utformning. Det är bra att komplicerade saker förklaras på ett tydligt och lättförståeligt sätt, men varför utgår författarna från att just kvinnor är oinsatta och dumma? Vore det inte bättre att formulera boken som ”Placering för den oinvidge” i stället för ”Placering för kvinnan”? tänkte jag. Pärmens 50-tals hausfrau förstärkte stereotypin. Mitt intresse var dock väckt och efter att jag ögnat igenom innehållsförteckningen fick boken följa med mig till kassan.

Väl hemma började jag läsa och insåg att det var en mycket intressant och nyttig bok jag hittat. Att den riktar sig till kvinnor har inget att göra med att kvinnor skulle vara sämre eller mer i behov av lättfattlig information än män, utan det handlar om att i vårt samhälle gäller andra förutsättningar på arbetsmarknaden för kvinnor än för män. Klokt placerande kan höja kvinnans ekonomiska situation. Det är viktigt att veta vilka slag av ekonomiska trångmål kvinnor typiskt råkar ut för och hur man kan undvika att utsättas för dem. Det är kärnan i bokens första hälft.

Fullständig jämlikhet kan inte uppnås förrän män föder barn, har någon fiffikus sagt. Nu är det inte det det handlar om. Män och kvinnor är olika, vackert så, men problemet är att vår samhällsstruktur och våra könsbundna normer medför nackdelar för kvinnan. Boken redogör bl.a. för vilka ekonomiska följder det har för kvinnans ekonomi att föräldraledigheter oftast är uppdelade så att kvinnor är borta från arbetslivet ett eller flera år medan män kanske är hemma någon månad per barn. Förutom att arbetsgivare kan undvika att anställa kvinnor i fertil ålder så medför ett eller flera års gap i kvinnans karriär förlorade chanser till uppgradering till högre poster, arbetserfarenhet och skolning, vilket leder till att hennes lön inte växer i samma takt som sina manliga kollegors. Således är det viktigt att sträva till en mer jämlik fördelning av föräldraledigheten.

Ett annat intressant exempel behandlade familjetypen där ena föräldern, i detta fall mannen, är framgångsrik i en krävande karriär med resor och oregelbundna arbetstider. För att få vardagen med småbarn att gå ihop brukar den andra föräldern, i detta fall kvinnan, offra sina ambitioner på en egen karrär. Hon anpassar sig till situationen och söka sig till ett stabilt jobb med flexibla arbetstider, arbeten som ofta är kvinnodominerade och lågavlönade. Eller stannar hemma med barnen länge, då makens pengar räcker för hela familjen. Så länge allt fungerar som det ska är det kanske inget problem, men vad händer när paret i fråga skiljer sig? Mannen har sin karriär och sina pengar. Kvinnan tar oftast huvudansvaret för barnen vid en eventuell skillsmässa, vilket säkert är helt kiva förutom att barn också är en ekonomisk belastning. Kvinnan har ingen eller bara lite egendom, utbildning och lön. Eftersom hon har offrat mycket av sin arbetsföra ålder på att sköta familjen har det inte heller samlats ihop någon häv pension för henne. Hon går en ekonomiskt sett dyster framtid till mötes.

Det betyder inte att kvinnor inte skall prioritera sina barn eller att karriär är viktigare än familj. Det är upp till var och en vad man vill fokusera på i sitt liv. Men vad boken framhåller som viktigt är att vad man än väljer ska man se till att trygga sin ekonomi på ett rättvist sätt även på lång sikt. Om familjekonstellationen består av att den ena parten håvar in mycket pengar medan den andra sköter hem och barn så finns det skäl för den förstnämnde att placera sina pengar även till den hemmavarandes trygghet.

Bokens andra hälft behandlar hur man bäst går till väga för att börja placera. Man får på ett lättfattligt sätt veta för- och nackdelar med aktier, fonder, obligationer och pensionssparande. Riskfaktorer och typiska misstag tas upp och kompletteras med goda råd. Läsaren får en inblick i vad man skall tänka på när man köper en bostad, vad man bör veta när man ärver skog och varför det är smart att ge sitt barn en aktieportfölj redan i blöjåldern. Boken avslutas med en ekonomislangordlista.

Boken ger inga färdiga svar, men den väcker många viktiga frågor. Om du vill något mer än att leva från hand till mun under ditt liv tycker jag att du ska läsa den här boken. Alla som har eller kanske någon gång i framtiden kommer att ha partner och barn har nytta av den, såväl kvinnor som män.

Den finns bl.a. här.

onsdag 26 maj 2010

Börshajen


Jag är riktigt förtjust i Marimekkos små börssar, konstaterade jag en dag när jag hittade en liten ansamling i min garderob. Jag plockade fram resten också för en gruppbild. Dessa är inte ens alla som jag har eller har haft under mitt liv.

Jag äger ingen plånbok.

måndag 24 maj 2010

Sett i Studentbyn

Ett kreativare sätt att säga ingen reklam, tack.

söndag 23 maj 2010

Vuxenpoäng?

Jag köpte broccoli nyligen. Helt frivilligt och utan något speciellt recept i åtanke, helt enkelt bara för att det var på extrapris och för att det är hälsosam och vettig mat. Betyder det att jag är vuxen? funderade jag.

Nu när jag nyss kikade i kylskåpet insåg jag nyligen har börjar använda ett annat livsmedel som inte heller är det mest populära hos den yngre generationen. Surmjölk.

Surmjölk är gott och konsistensen är spännande. Det är som att dricka mjölk, men man kan inbilla sig att man blir mätt på ett enda glas då det är så trögflytande.

torsdag 20 maj 2010

Glasmysteriet


En dag frågare min mormor om jag behöver några extra glas i mitt lilla hem. Hon hade en serie på sex stycken som enligt henne tillhört min mamma någon gång i tiden men som nu stod och samlade damm längst bak i ett skåp. Jag såg på glasen och visste genast att jag mer än gärna ville ha dem. Hon plockade fram dem och vi packade in dem så noggrant som bara gamla tanter kan.

När jag berättade om glasen åt mamma möttes jag av en tankspridd blick. Hon tog en titt och konstaterade att glasen är fina men att de nog aldrig tillhört henne.

Varifrån glasen kommer är således ett mysterium, men det dämpar inte min glädje över att nu vara deras ägare. Det är något mycket tilltalande med den rena formen. Jag har inte sett liknande glas tidigare, men formspråket och färgerna ropar Iittala.

Av allt att döma har jag bra näsa för design, för efter lite bläddrande i en bok för finsk glasdesign och några googlanden senare fann jag att glasen är från 1953 och formgivna av Kaj Franck. De är producerade i Nuutajärvi glasfabrik som senare blev en del av Iittalaimperiet. En nyhet för tiden var att de sex glasen alla var av olika färger. Det var roligt att veta, för nu vet jag att vad jag har är ett komplett set och inte något slumpmässigt hopplock. Roligt, men jag undrar vems glasen egentligen var?

onsdag 19 maj 2010

Life on a leaf – att bo i ett konstverk

Ämnesföreningen Eikon och konstföreningen Konstikas ordnade en exkursion till Åbos utan tvekan mest speciella byggnad, konstnären Jan-Erik Anderssons bladhus i Hirvensalo. Bladhuset är, ja, vad är det egentligen? Ett levande konstverk, ett hus och ett hem, samtidigt som det är konstnärens doktorsavhandling. Säkert är att det är något nytt, konstigt, spännande och stimulerande, och att det gjorde ett stort intryck på mig.

Naturen är ständigt närvarande i huset, i form av rika ornament och i de återanvända material som huset till stor del är byggt av. Det fanns otroligt mycket intressant att se i det färgsprakande huset och varje detalj var noga genomtänkt.

Jag och säkert många andra hade kamera med oss, men ingen tog några foton med hänsyn till familjen som bor i huset. Jag vill ändå visa några bilder, dessa är från ts.fi.

Bladhuset utifrån


Vardagsrummet, med en rolig samling 50-talslampor.



Sovrummet, som är ett loft ovanför vardagsrummet. Man stiger över en bro för att komma till rummet.


Vy mot sovloftet i husets andra våning. Jag är riktigt förtjust i det droppformade fönstret. Ett likadant fanns i köket vid diskhon, placerat så att man medan man diskar kan titta ut på en mossig stenbumling.


Tredje våningens tankerum, format som en blåklocka.


Badrummet. Väggarnas mosaik är ett lekfullt samarbete inom familjen. Roliga detaljer är bl.a. flygplanet och roboten som skjuter med vattenpistol.

Vad bilderna inte lyckas förmedla är den stämning som huset som helhet ingav mig som besökare. De brokiga färgerna och de överväldiga ornamenten skulle kunna tänkas skapa ett kaos, men tvärtom kände jag att huset andades lugn och harmoni. Inne i huset tycktes tiden stå stilla på ett avslappnande sätt. Det var som om huset skulle tala till besökaren och säga att där man får vara som man är och att det finns plats för tankar, samvaro och förståelse.

Mer om bladhuset på projektets hemsida.