Världen genom ett Simple English-filter

När tillvaron känns svårförståelig och påfrestande är det underbart att få saker och ting förklarade klart och tydligt. Därför upplever jag språkalternativet Simple English i Wikipedia som charmigt. Jag menar, jämför: Hamlet på vanlig engelska och på Simple English.

Synd bara att det inte finns ett Simple English-filter att tillämpa på riktiga livet.

Konstruktiv eskapism

Finns det någon konkret nytta med bloggande eller är det bara verklighetsflykt och ett sätt att skjuta fram verkliga uppgifter och andra tråkigare plikter?

Både ja och nej, tycker jag. Visst kan bloggande vara att göra roliga saker för att undgå att ta sig an tråkigare saker men det finns också en konstruktiv dimension. Bloggande liksom allt annat skrivande upprätthåller och utvecklar förmågan att uttrycka sig i skrift. Jag tänker mig att en person med skrivvana mer sällan går i lås när hon ställs inför andra skrivuppgifter. Därför tänker jag optimistiskt att mitt avhandlings-, uppsats- och essäskrivande kommer att löpa smidigare när jag bloggar ibland.

Med tanke på min kandidatavhandling som väntar på sin tur i högen av uppgifter jag bör ta itu med innan jag kan njuta av sommaren på heltid vill jag visa upp en av Mirjos seriestrippar:


Jag tror att många känner igen sig. Det är så lätt att tänka jag gör det sen, när...

Mitt Åbo: Anna är online & Summer of dåka

Mitt efter mitt senaste besök till stadsbiblioteket kom jag hem med Stefan Nymans Anna är online. Verket har många kvalitetet men det som slår mig mest är skildringen av Åbo. Nyman fångar in mitt Åbo: Huvudpersonerna strosar längs Kaskisbacken, bor på Sirkkalagatan och Eriksgatan, träffas på en klubblokal, äter på Mantun grilli, hör domkyrkan slå och kan se tornet från sitt fönster och ån är lika brun som alltid. Det känns otroligt att någon skrivit en roman på det sättet, om platser jag har i min närmiljö varje dag.

Ovan: Mantun, Åbos mest legendariska grill.

Bokens omslagspapper berättar vad som egentligen är självklart, att författaren också själv är en studerande i Åbo. Lite roligt är att ett av hans ämnen är ett av mina ämnen. Kanske jag överanalyserar, men jag ser spår av grundkurserna i litteraturvetenskap i Anna är online. Boken börjar med en klarsynt överblick av staden i fågelperspektiv, något som jag genast relaterar till Strindbergs Röda rummet vars inledning är vida känd för just det. Röda rummet hör till kurslitteraturen. Ett annat exempel är att huvudpersonen Samuels stjärnskärmsläckare och kanske också hela hans dator jämförs med Aniaras rymdfärd. Martinsons Aniara är också kurslitteratur.

Åbonostalgin som jag kände medan jag läste fick mig att söka fram det gamla sommarplågan Summer of dåka. Också i den känner jag igen mig och jag ler åt så mycket i sångtexten: Gulisplikt, tutorer, Kela, studiepoäng, DaTeiter, halare som ska fixas, sitz som ska ordnas, info som skall skrivas och så vidare. Dessutom handlar ju sången om båda mina hemstäder.

Slösurfar du planlöst?

Har du lite att göra? Då kan jag tipsa om den här sidan.