Landet lagom

Jag har köpt mitt livs första Ikea-möbel, en Billy-hylla. Svenssonliv, here I come.

Ingen reklam eller välkommen, välj själv

Att lägga upp anslag på endast minoritetsspråket medför att man inte alltid blir förstådd. Därmed brukar jag få reklam genom mitt postinkast i snitt en gång per tre veckor. Tillräckligt sällan och tillräckligt oregelbundet för att det ska vara uppfriskande och kul.

Men allvarligt – även om man inte kan svenska så torde man väl kunna gissa sig till vad textens betydelse är? Eller kan ingen reklam, tack misstolkas som välkommen?

Sprätt på julklappspengarna

Idag har jag köpt 5,4 meter tyg. Mitt hem kommer att se ut som en marimekkokatalog när jag är färdig.

Melooni, Maija Isola 1963.

Räsymatto, Maija Louekari 2009.

Eva möblerar om

Jag leker med tanken att låta skrivbordet och bokhyllan flytta till köket som en studiehörna. Köksbordet flyttar istället till sällskapsrummet som blir just det och inte ett allrum. Eftersom jag bor i en etta är sällskapsrummet också mitt sovrum, men det är i enhetlighet med rummets tema då jag ju sover i sällskap, om inte annat så i mitt eget. Studierelaterad litteratur och mindre inspirerande papperssamlingar kan gömmas undan i köksbokhyllans nedre del, medan roliga böcker, finskor, bredspel och annat trevligt kan få vara en levande del av sällskapsrummets inredning.

Tre till priset av två

S-Market sålde tvåstjälkiga phalaenopsisar för det rimliga priset 13,90 euro. Jag köpte den här.

Första gången jag impulsköpte havreflingor

Delikatess Elovena.
Extra prima ångpreparerade havreflingor.

Elovena delikatess havreflingor äro på det mest hygieniska sätt tillverkade av bästa tillgängliga havre, ångpreparerade och manglade, varigenom de icke allenast äro hållbara utan även lättsmälta och lättkokta. De innehålla den bästa näring för människan och befodra hälsa och livskraft för såväl unga som gamla.

Plåtburk med Elovena-faksimil från 1950-talet. Finns i en Valintatalo nära dig.

Färgfrossa i sänghalmen

Jag konfronterades med min förkärlek för färger när jag öppnade lakanskåpet.

Rosendrömmarnas sovrum

Jag tillbringade många sommarnätter uppe på min farmors vind i denna drömska rosenkammare. Inredningen är till stora delar arv från en gammelfaster som var folkskolelärarinna på 1930-talet.

Det är något underbart stämningsfullt med kakelugnar.

Ett komplett tvätt-set från tidigt 1900-tal med vattenkanna, tvättfat, potta, tvålfat och tandborstställ. Det ska finnas ett tandglas också men det lär farmor använda som blomvas. Jag tycker det är underbart hur rosendekorationerna harmonierar med rummets tapeter. Blomhandduken på väggen följer också temat.

Spegelbyrån. Jag är svag för såna här!

Jag har redan som liten tyckt att sängen på bilden är mer av en sagosäng än en bruksmöbel.

Life on a leaf – att bo i ett konstverk

Ämnesföreningen Eikon och konstföreningen Konstikas ordnade en exkursion till Åbos utan tvekan mest speciella byggnad, konstnären Jan-Erik Anderssons bladhus i Hirvensalo. Bladhuset är, ja, vad är det egentligen? Ett levande konstverk, ett hus och ett hem, samtidigt som det är konstnärens doktorsavhandling. Säkert är att det är något nytt, konstigt, spännande och stimulerande, och att det gjorde ett stort intryck på mig.

Naturen är ständigt närvarande i huset, i form av rika ornament och i de återanvända material som huset till stor del är byggt av. Det fanns otroligt mycket intressant att se i det färgsprakande huset och varje detalj var noga genomtänkt.

Jag och säkert många andra hade kamera med oss, men ingen tog några foton med hänsyn till familjen som bor i huset. Jag vill ändå visa några bilder, dessa är från ts.fi.

Bladhuset utifrån

Vardagsrummet, med en rolig samling 50-talslampor.

Sovrummet, som är ett loft ovanför vardagsrummet. Man stiger över en bro för att komma till rummet.

Vy mot sovloftet i husets andra våning. Jag är riktigt förtjust i det droppformade fönstret. Ett likadant fanns i köket vid diskhon, placerat så att man medan man diskar kan titta ut på en mossig stenbumling.

Tredje våningens tankerum, format som en blåklocka.

Badrummet. Väggarnas mosaik är ett lekfullt samarbete inom familjen. Roliga detaljer är bl.a. flygplanet och roboten som skjuter med vattenpistol.

Vad bilderna inte lyckas förmedla är den stämning som huset som helhet ingav mig som besökare. De brokiga färgerna och de överväldiga ornamenten skulle kunna tänkas skapa ett kaos, men tvärtom kände jag att huset andades lugn och harmoni. Inne i huset tycktes tiden stå stilla på ett avslappnande sätt. Det var som om huset skulle tala till besökaren och säga att där man får vara som man är och att det finns plats för tankar, samvaro och förståelse.

Mer om bladhuset på projektets hemsida.

Påskgräs är underskattat

Jag har i år, för första gången sen min dagistid, sått påskgräs. Nu står gräset grönt vid mitt köksfönster och jag blir smått glad i själen varje gång mina ögon faller på arrangemanget.

Som den urbana unga människa jag är hade jag naturligtvis inte någon mull hemma, ett problem som löstes i bästa niksipirkka-anda genom att använda den lilla mängd jord som finns i krukan på köpis-sallad och -timjan.

Nu är det bara att vänta på påskharen. Påskgodis är mysigt och vackert, men bara om man får det i present.

Favoritlampan

Ett av mina absoluta favoritföremål i mitt hem är Harri Koskinens Block-lampa (1996). Min blick fastnar i den gång på gång och en gång tänkte jag för mig själv att det är synd att jag redan har en, för om jag inte skulle ha en så skulle jag köpa en direkt.

Nyligen stötte jag på ett smärre problem då glödlampan inuti brann slut. Tvärtom mot vad det ser ut så är det inte en vanlig standardstor glödlampa inuti utan en liten en på 15W. Sokos hade inga sådana sådana så jag gick till Sisustuksen Koodi och bad om råd. Hjälpen fanns närmare än jag trodde. Clas Ohlsson räddade dagen och försåg mig med ett tvåpack lampor av den välartikulerade benämningen päronlampa för kyl- och frysskåp samt för möbel och dekorationsbelysning för det ringa priset av 2,50 euro.

Som trivia kan berättas att det finns tre föremål på Museum of Modern Art i New York som är formgivna av finländare. Aalto-vasen, Sarpaneva-grytan och denna.

För mycket av det goda?

När mamma för någon vecka sedan kom på en veckoslutsvisit hem till mig passade jag på att låta henne ta med sig bak i bilen en del saker jag ville ha från mitt föräldrahem. Det blev bland annat en låda full av böcker som jag behöver i samband med mina kurser eller som jag annars bara vill ha nära mig.


Jag hade valt att transportera böckerna i den här fina lådan, en gammal ölkorg från min pappas garage. Undrar hur gammal den är? Kanske från 1970-talet? Hursomhelst gör den sig fint i mitt retrokök.

Problemet var bara vad jag skulle göra av böckerna när de väl anlänt hos mig. Min bokhylla var redan full. Blev det kanske för mycket av det goda? Jag övervägde olika möjligheter och slutligen plockade jag ut alla pocketböcker i den typiska pocketboksstorleken och radade upp dem på försterbrädet. Böckerna med hårda pärmar fick då rum i bokhyllan. Det lilla problemet förvandlades till en mysig inredningsdetalj:

Gotisk skräckromantik och sekelskiftesdekadens

Vad gör man med ett badrum som mäter 1,0*1,8 m och domineras av ett sittbadkar i värsta 60-talsanda? Ett badrum som har pissgula väggar, mintgrönt tak, smutsvita kakel och sprickor här och var? Jo, man inreder det med iögonenfallande detaljer så att ingen lägger märke till de nämda problemområdena. Man ger det minsta rummet den största personligheten.

I min badrumsinredning tolkar jag gotisk skräckromantik och sekelskiftesdekadens.

Vy från dörren: Nosferatu the Vampyre och ljuslampett med spegel
Ljusmys med gjutjärnsljustake samt en sko som gör sig bättre där än på foten
Hyllan ovan badrumsskåpet: Cancan-skylt från loppis och absintflaska från F
Badkaret och mitt dödsskalledraperi
Duschmunstycket. Verkligt oldschool, eller hur?

Tillskott i familjen

Mitt åbohushåll har fått tillökning i form av dessa två varmröda cyklamen som piggar upp och sprider gott humör vid mitt vardagsrumsfönster. Jag har inga längre resor i sikte, så jag kan nu ta krukväxter utan att behöva tänka på att de skulle törsta ihjäl i min frånvaro. Det är riktigt mysigt att handla på torget, såväl växter som grönsaker och frukt. Nu återstår bara att hitta vackra ytterkrukor, eller så låter jag dem förbli i sina spartanska plastkrukor.

Bakgrundens värmeljushållare är i själva verket inte alls värmeljushållare utan askkoppar, närmare bestämt Häränsilmä av Kaj Frank. Den ena hittade jag i ett skåp i sommarstugans bastukammare, den andra fyndade jag på loppis för en spottstyver.

Underbara augusti

Augusti var en fin månad, speciellt i min kalender. Temat i årets väggkalender är den lilla svarta, vilket illustreras varje månad av en svunna tiders filmstjärna iklädd det mångsidiga och åh så eleganta plagget. Jag tror att fröken augusti är Grace Kelly. Hon levde minsann upp till sitt namn, graciös var ordet.

När något måste bli gjort

Min mamma köpte den här fyndiga kökshandduken för några år sedan som en kommentar till att hon var den som drog det tyngsta lasset i vårt fyrmannahushåll. Numera hänger den i mitt eget lilla kök som en påminnelse om att jag inte har någon osynlig inneboende som skulle sköta disken för mig. Handdukens berättelse är inte heller helt obekant inom studielivets styrelser och råd.