Jag känner mig träffad av den här Kalle & Hobbe-serien. Jag har sparat den som en påminnelse om livets förgänglighet.
Kalle: Här står jag och väntar på bussen! Elva år till att gå i skolan! Sen kanske universitet. Och sen ska jag jobba tills jag dör!
Kalle: Vad är det för värld? Man får vara bara vara barn i fem år?!
Kalle: När ska man utforska, upptäcka och leka? Såna saker är också viktiga!
Hobbe: Tja, du har ju eftermiddagarna och helgerna!
Kalle: Då tittar jag ju på tv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar